Favoritmånaden maj är äntligen här! Vitsipporna blommar för fullt i ekbackarna nu, och björkarna kommer att slå ut vilken dag som helst. Dagarna har också blivit riktigt varma och kvällarna är ljusa, det är härligt!
Karma har bott med mig i hela två år nu (1 maj 2004 flyttade hon in efter att ha åkt den långa bilresan hit upp ända nerifrån Skåne), det är otroligt vad tiden har gått fort. Det känns inte som om det var alls länge sedan den pyttelilla busiga valpflickan stormade in här genom ytterdörren och började undersöka sitt nya hem (fast det allra första hon gjorde var att jaga svansen några varv, för den kände hon i alla fall igen...).
Senaste veckan har vi i alla fall kunnat träna lydnad lite mer seriöst (fast vi tränar själva utan störning just nu), och det har gått riktigt bra. Läggandet och ställandet fungerar rätt så bra, och snart så borde mitt dubbelkommando med handtecken vara helt bortplockat. Fotgåendet går bra i korta intervaller, men det tar sig, känns det som. Inkallningarna funkar oftast rätt så bra, och ingångarna blir snyggare och snyggare. Fast visst får den lilla busflickan "återfall" och avbryter med någon annan aktivitet emellanåt, som t ex att nosa, rymma eller vägra...
Hopp över hinder tränade vi förra veckan, och det gick ganska så bra även det. Idag tränade vi en platsliggning tillsammans med Smilla (efter att de två hade fått busa av sig), och det gick alldeles lysande! Så kanske, kanske, kanske att vi kan tävla i lydnad senare i sommar...under förutsättning att jag törs gå in på tävlingsplanen, för det är inte min starkaste sida att klara av att bli beskådad, bedömd och poängsatt av domare, särskilt inte när man vet att det lilla busfröet kan tappa sitt fokus i vilket ögonblick som helst och skämma ut oss genom att tokrymma iväg för att försöka busa med någon annan hund i närheten.
Vi har också återupptagit agilityträningen. Tunnlarna och hindrena går suveränt nu. Målet för den här säsongen är att få Karma att ta sig över även A-hindret, för som det är nu så har hon fortfarande inte kommit på hur man tar sig upp för det (trots att hon i skogen kan kasta sig upp för hur branta bergväggar som helst..). Gungbrädan kan vi dock nog glömma, just nu i alla fall, för den går hon inte ens i närheten av, oavsett hur man lockar och pockar. Så om vi kan tävla agility framöver, så blir det nog bara i hoppklassen.
Vi kommer väldigt snart även att börja bege oss på helgmorgnarna till Skarpnäck för att träna lite racing. Det kommer Karma garanterat att uppskatta, eftersom springa/jaga är bland det bästa Karma vet.
Idag är det också exakt en månad sedan som Karma fick sin otäcka allergichock. Självklart har jag varit väldigt orolig för att den ska återkomma, för nästa gång kan ju bli ännu mer kritisk. Kortisontabletter finns nu ständigt till hands, ifall olyckan är framme, för om det händer igen så är det inte säkert att vi har tillräckligt med tid på oss att hinna in till någon öppen akutveterinärklinik. Tyvärr så vet ingen fortfarande den egentliga orsaken till allergin, men jag har i alla fall fått en möjlig diagnos (det tackar jag två kunniga läkare för: Annika på Bondinos kennel och min pappa), och det är förmodligen något som kallas för Quinckes ödem:
Utdrag ur FASS ang Quinckes ödem:
"Sjukdom med bl a periodiskt uppträdande lokala ansvällningar i hud, slemhinnor och andra kroppsdelar. Tillståndet förekommer ensamt eller samtidigt med nässelfeber och karakteriseras av ökad vätskefyllnad i vävnader där hud och slemhinna möts, d v s vid läppar och ögon. Orsaken är densamma som vid nässelfeber."
Ang. Nässelfeber:
"Kliande upphöjningar i huden (kvaddlar) som kan uppstå inom ett par minuter. Frisättning av ämnet histamin i huden, orsakar en lokal inflammation. Ämnet histamin finns i särskilda celler som finns i huden, dessa deltager i infektionsförsvar genom att orsaka en inflammation (svullnad, klåda, rodnad) då kroppen utsätts för infektion, t ex som vid myggbett. Utslagen vid akut nässelfeber försvinner inom några timmar, allra högst några veckor."
Orsak till nässelfeber:
Bland annat: "Läkemedel, Födoämnen, Insektstick och multifaktoriella orsaker, t ex stress eller infektion. Det bör understrykas att orsaken till nässelfeber fortfarande ofta är oklar, trots utredning."
Tilläggas kan att jag själv vid två tillfällen (vintern-92 + midsommar-99) fått en snällare "kusin" av denna allergi, sk köldurtikaria. Alla kroppsdelar som blev nedkylda svullnade upp och kliade så in i bomben. Första gången pågick det konstant i flera månader (dvs tills vintern tog slut...) och andra gången bara i några dagar (jag blev nerkyld då vi tältade en regnig midsommarhelg ute i skärgården). I mitt fall berodde allergin på stress, och dämpades enbart med allergitabletter. Så jag kan nog i alla fall litegrann sätta mig in i hur Karma upplevde det när hon fick sin allergi, och det kan inte ha varit nådigt. Hoppas nu att hon slipper det framöver, och vi ser framåt mot en härlig sommar med mycket bus, gos och roliga aktiviteter.